Säkerhet och risk

1. För att förhindra skador när man ska ha idrott så ska man alltid värma upp alla musklerna.

2. För att göra omgivningen säkrare så ska man hissa upp alla målen och fälla in alla pinnar som sticker ut från väggen.

3. Ingen aning

Slöjdreflektion

Jag har gjort en låda med fyra fack. Jag gjorde en låda för att jag behöver det till mitt garage så jag kan lägga skruvar och lite annat. Jag har gjort allting för hand så jag använde inga maskiner. Jag vet inte vad jag skulle gjort annorlunda för allting blev rätt när jag gjorde, bara något litet misstag.

Vattnets kretslopp

Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Utan att vi behöver tänka på det lånar vi vatten ur kretsloppet varje dag. Tänk på att vi dricker av samma vatten som stenåldersmänniskorna drack av! Vi måste vara rädda om vårt vatten, vi bara lånar det, eftersom det inte tillförs något nytt i kretsloppet.

Vattnet förs ständigt runt i ett kretslopp. Det cirkulerar mellan hav, atmosfär och land och det blir avdunstning, bildas kondensation, det blir regn, snö eller hagel och det rinner ut i åar, sjöar och hav. Allt detta drivs av solenergi. 

Där det finns vatten på jorden bildas det vattenånga – avdunstning. På en plats där det är varmt avdunstar det mer vatten än där det är svalare. Vattenångan stiger upp i luften, där den kyls av och sedan bildas det moln – kondensation. Molnen driver iväg med vindarna. Där sedan molnen kyls av, släpper de ifrån sig olika slags nederbörd. När det regnar över land, rinner en del av vattnet ner till markens ytlager, där det tas upp av växterna. En del av vattnet fyller på markens grundvatten. En del rinner till vattendrag och vidare ut i haven.

När det regnet når en markyta som ligger bar, till exempel jordbrukslandskap eller en väg, kan ytavrinningen bli stor och det kan leda till erosion.

(Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken).

När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens jord, sand och berg där det bildar grundvatten.

Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen kretsloppet är slutet.

Av allt vatten som finns är 97 procent saltvatten. Bara en procent är grundvatten och två procent är bundet i glaciärer och sötvatten i sjöar och vattendrag. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten som vi människor lånar för våra behov.) 

Källor: 

Ne.se 

Sydvatten.se 

Jordens kretslopp (bok)

Nedbrytningshastighet i olika jordarter

Tom Knutsson 9B

Syfte: Syftet med denna labben var att vi skulle se vilken jordart som bryter ner mest av äpplet.   

Hypotes: Jag tror att grusen har den långsammaste nedbrytningen. Den som bryter ner snabbast tror jag är lövjord för att det bryts ner snabbare. 

Material: Våg, plast krukor, jord, äpple,  

Utförande: Vi gick ut och samlade ihop olika jordarter sen så skulle vi väga äpple bitar och sen lägga en bit äpple i dom olika jordarterna för att se vilken jordart som bryter ner mest av äpplet. Sen så låg äpple bitarna i krukorna i en vecka sen så tog vi upp bitarna och vägde dom en gång till för att se hur mycket av äpplet som hade försvunnit. 

Resultat: 

	Grus:	Gräs jord	: Jordhög	: Barrjord	: Lövjord:
Vikt innan:	1,6 g	1,6 g	1,6 g	1,6 g	1,6 g
Vikt efter:	0,5 g	0,6 g	0,4 g	0,4 g	0,4 g
Skillnad:	1,1 g	1 g	1,2 g	1,2 g	1,2 g

Slutsats: Den största viktminskningen har vi i barrjord, lövjord och jordhög. Det stämde rätt väl med min hypotes för att lövjord bryter ner löv mycket snabbare än alla andra jordarter.  

Felkällor: Vi hade kunnat gräva ner det ute för att det är mer jord och fler nedbrytningsorganismer. 

Ludwig Van Beethoven

Beethoven

Ludwig van Beethoven var en tysk-österrikisk tonsättare som föddes den 16 december 1770 i Bonn och dog den 26 mars 1827 i Wien. Hans ansågs vara den störste tonsättaren. Under sin uppväxt blev Beethoven musikalisk skolad av sin far då han upptäckte att Beethoven var en musikbegåvning. 

Beethoven spelade altfiol i hovkapellet. Genom sitt klaverspel och sin fantasi blev han tidigt upptäckt. Som 13-åring blev han anställd som andre organist.

Beethoven studerade bland annat för Haydn samtidigt som han ville etablera sig som pianist och tonsättare i Wien. Beethoven var en musikalisk begåvning och med goda kontakter inom högadeln, fick han snabbt stora framgångar som improvisatör och pianist. 

1801, då Beethoven var 31 år berättade han för en vän att han hade problem med sin hörsel. År 1818, vid 48 års ålder var Beethoven nästan helt döv. . Han blev så förtvivlad att han starkt funderade på att begå självmord. 

När Beethoven fick besked om att han skulle bli döv blev han uppgiven, fick ångest och blev deprimerad. Detta märktes även i hans musik. Den saknade spelglädjen. 

I och med att han blev döv ägnade han sedan sin tid med att komponera, främst kammarmusik. Hans musik ändrade även karaktär , den blev en blandning av intellektialism, experimentlusta och upphöjt lugn.

Beethoven levde sina sista år i isolering och med dålig hälsa. 

Beethovens musikstil hade drag av både det klassiska och romantiska.

Beethovens verk är indelat i tre perioder som stämmer överens med hans livsvillkor och personliga kriser . 

1. Den första perioden, virtuosåren, varade fram till ca 1802, blev den klassiska stilen säkrare. Han skrev den andra symfonin då. Musiken han skrev under den här perioden var för piano och kammarmusik. 

2. Den andra perioden, heroiska, varar fram till ca 1813. Beethoven blir mer individuell, vilket märks i den tredje symfonin – Eroican. Eftersom Beethoven började lida av sin dövhet blev musiken mer åt det dramatiska hållet.

3. Den tredje perioden var runt 1815. Det största verket var under den här perioden den nionde symfonin. Här blir musiken mer inåtvänd. 

Beethoven har komponerat en opera – Fidelio och en mässa – Missa solemnis och instrumentalmusiken är tyngdpunkten i hans skapande. En av hans kända sonater är – Månskenssonaten. Beethoven skrev också lite lättare musik som bland annat – Für Elise.

Instrument som användes under wienklassicismen var hammarklaver , violin, tvärflöjt, fagott och klarinett. Musikformen var symfoni, opera, sångspel, solokonserter och stråkkvartetter . Wienerklassicismen kallades för musikens gyllene tid.

Under sin tidiga karriär som kompositör koncentrerade sig Beethoven i första hand på verk för piano, och senare stråkkvartetter, symfonier och andra genrer. 

Källor: 

NE 

Wikipedia 

Historiesajten

Fördjupning: Doping

Allmänt om doping

Doping är ett missbruk av olika preparat som man använder sig av för att öka musklernas styrka och volym. Man använder sig av doping för att öka sin prestationsförmåga. 

I dag räknas dopningsmedel som ett samhällsproblem eftersom det används av estetiska skäl, krav på utseende och skönhet spelar stor roll i dagens samhälle. 

När man använder någon form doping skadar man inte bara sig själv utan även de som finns i ens närhet.

Debuten för att missbruka anabola sker i 20-årsåldern och framförallt när man tränar på gym.

Det lättaste sättet att få tag på anabola är via internet.     

Anabola Androgena Steroider

Anabola steroider menas med manliga könshormoner, både de naturliga som testosteron och det som är skapat på konstgjort sätt. Män har ungefär 20 gånger mer testosteron än kvinnor och testosteronet är det som gör att män t.ex. får basröst och hårig kropp. Det som kroppsbyggare och idrottare är ute efter är den uppbyggande (anabola) egenskapen hos testosteronet som skapar större skelettmuskulatur t.ex.

Anabola steroider produceras inte så mycket här i Sverige. 

Det lilla som ändå produceras är till för sjuka personer, t.ex. om man har bröstcancer eller saknar förmågan att själv bygga upp sin egen muskulatur. 

Bloddoping  

Innan en stor tävling så tillbringar idrottaren en vistelse högt uppe i bergen under några veckor. Idrottarna brukar då befinna sig på mellan 2000 – 4000 meters höjd ö.h. 

Eftersom att det är mycket tunnare luft där uppe än nere på marken så bildas det många fler blodkroppar så att blodet kan frakta syret lättare över hela kroppen. På så sätt behöver man inte träna någonting alls och man får en mycket bättre kondition (ju fler blodkroppar desto bättre kondition). Sedan tar man blod från kroppen och fryser ner det i påsar redo inför tävlingen. 

Annan metod 

Man kan använda matolja som ett doping sätt men är inte ett säkert sätt om man inte vet hur man ska göra vilket kan leda till ens död. När man injicerar detta så tar man en spruta och fyller den med vanlig matolja. När man ska spruta in det i en muskel så brukar biceps vara den vanligaste muskeln man gör det i. Denna metoden gör att muskeln pumpas upp och blir starkare på en väldigt kort tid. Men om man gör fel så att man injicerar för mycket eller gör fel så kan man dö.

Egna tankar 

Jag tycker att doping ska förbjudas helt i alla länder för att det har dåliga följder på kroppen. 

Kroppen och psyket mår dåligt av att man dopar eftersom man tillför något till kroppen som inte är narturlig. Om man dopar sig så kan man bland annat få stroke, håravfall, leverskador, svullnader i kroppen och hud bristningar. Om man använder någon form av doping är risken stor för att man gör något dumt. 

Jag förstår att vissa idrottsmän vill använda bland annat anabola androgena steroider för att dom vill se snabba resultat av sin träning.  

Källor: 

http://www.dopingjouren.se/ 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anabola_steroider