Vattnets kretslopp

Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Utan att vi behöver tänka på det lånar vi vatten ur kretsloppet varje dag. Tänk på att vi dricker av samma vatten som stenåldersmänniskorna drack av! Vi måste vara rädda om vårt vatten, vi bara lånar det, eftersom det inte tillförs något nytt i kretsloppet.

Vattnet förs ständigt runt i ett kretslopp. Det cirkulerar mellan hav, atmosfär och land och det blir avdunstning, bildas kondensation, det blir regn, snö eller hagel och det rinner ut i åar, sjöar och hav. Allt detta drivs av solenergi. 

Där det finns vatten på jorden bildas det vattenånga – avdunstning. På en plats där det är varmt avdunstar det mer vatten än där det är svalare. Vattenångan stiger upp i luften, där den kyls av och sedan bildas det moln – kondensation. Molnen driver iväg med vindarna. Där sedan molnen kyls av, släpper de ifrån sig olika slags nederbörd. När det regnar över land, rinner en del av vattnet ner till markens ytlager, där det tas upp av växterna. En del av vattnet fyller på markens grundvatten. En del rinner till vattendrag och vidare ut i haven.

När det regnet når en markyta som ligger bar, till exempel jordbrukslandskap eller en väg, kan ytavrinningen bli stor och det kan leda till erosion.

(Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken).

När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens jord, sand och berg där det bildar grundvatten.

Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen kretsloppet är slutet.

Av allt vatten som finns är 97 procent saltvatten. Bara en procent är grundvatten och två procent är bundet i glaciärer och sötvatten i sjöar och vattendrag. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten som vi människor lånar för våra behov.) 

Källor: 

Ne.se 

Sydvatten.se 

Jordens kretslopp (bok)

Nedbrytningshastighet i olika jordarter

Tom Knutsson 9B

Syfte: Syftet med denna labben var att vi skulle se vilken jordart som bryter ner mest av äpplet.   

Hypotes: Jag tror att grusen har den långsammaste nedbrytningen. Den som bryter ner snabbast tror jag är lövjord för att det bryts ner snabbare. 

Material: Våg, plast krukor, jord, äpple,  

Utförande: Vi gick ut och samlade ihop olika jordarter sen så skulle vi väga äpple bitar och sen lägga en bit äpple i dom olika jordarterna för att se vilken jordart som bryter ner mest av äpplet. Sen så låg äpple bitarna i krukorna i en vecka sen så tog vi upp bitarna och vägde dom en gång till för att se hur mycket av äpplet som hade försvunnit. 

Resultat: 

	Grus:	Gräs jord	: Jordhög	: Barrjord	: Lövjord:
Vikt innan:	1,6 g	1,6 g	1,6 g	1,6 g	1,6 g
Vikt efter:	0,5 g	0,6 g	0,4 g	0,4 g	0,4 g
Skillnad:	1,1 g	1 g	1,2 g	1,2 g	1,2 g

Slutsats: Den största viktminskningen har vi i barrjord, lövjord och jordhög. Det stämde rätt väl med min hypotes för att lövjord bryter ner löv mycket snabbare än alla andra jordarter.  

Felkällor: Vi hade kunnat gräva ner det ute för att det är mer jord och fler nedbrytningsorganismer. 

Kondom test

PMI om preventivmedel

P: Kondomen skyddar både mot oönskad graviditet och mot alla kända könssjukdomar. 
P-piller skyddar också mot oönskad graviditet men skyddar inte mot könssjukdomar.

M: Det finns en sak som är dålig med kondomer och det är att dom kan spricka ibland sär man har sex, men det är inte så ofta det händer men det kan hända. En dålig sak med 

P-piller är att det skyddar inte mot könssjukdomar. 

I: Det är intressant med kondomer att dom har så tunt gummi men håller så bra ändå. När man tar P-piller så lurar man kroppen att man är gravid fast att man inte är det.

Rapport om Trommers prov

Syfte:  Syftet var att undersöka om det fanns enkla sockerarter.

Mtrl: Brännare, trefot, provrör, bägare, NaOH, CuSO4, tändstickor och trådnät. 

Utförande: 

1. Vi hällde vatten i en bägare.
2. Sen så tände vi brännaren och gjorde vi ett varmvattenbad. 
3. Sen skulle vi hälla vatten i ett av provrören i de andra tre var det blandat socker.  
4. Sen skulle vi droppa i några droppar NaOH och några droppar CuSO4. 
5. Sen skulle vi skaka provrören. 
6. Sen skulle vi Ställa provrören i bägaren med kokande vatten.  
7. Sen skulle vi se vad det blev för färg och om det blev orange så fanns det enkla sockerarter. 

Resultat: Om det blev orange så fanns det enkla sockerarter och det blev orange i tre provrör och i det fjärde blev det blått för där fanns bara vatten, NaOH och CuSO4. I dom andra tre hade vi hällt i vatten, NaOH, CuSO4 och olika enkla sockerarter.   

Slutsats: Undersökningen fungerade och är en bra testmetod för enkla sockerarter. 

Robotdagbok 4

Idag så skulle vi få vår robot till att köra runt en kvadrat.

Robotdagbok 3

Idag fick jag och några till bygga en sensor på robotar som inte hade en sensor. Efter det skulle vi sätta igång med arbetet att få roboten att köra framåt och sen sätta ett föremål framför roboten, sen så när roboten nuddade föremålet så skulle den backa tillbaka och sedan snurra två varv.

Robotdagbok 2

Idag fick vi ut ett häfte med uppgifter som vi skulle lära oss att göra och sedan ladda in det i roboten som tex att den skulle köra framåt och stanna och sedan snurra ett helt varv. Sen skulle vi döpa robotarna jag jobbade med Jonatan den lektionen och vi döpte vår robot till 24MX.

Robotdagbok 1

Idag fick titta på robotarna och lägga in ett program i datorn som hette MINDSTORMS när vi hade lagt in det i datorn så fick vi testa att programmera robotarna.

5 frågor om blodet

1. Vad heter de tre olika blodkärlen man har?
2. Vad har blodplättarna för uppgift?
3. Vilka två olika typer av stroke finns det, och vilken är den vanligaste?
4. Varför är blodet rött?
5. Nämn tre tips för bättre blodkärl.

Laborationen pinnen

Laborationen Pinnen

Tom Knutsson 

tors 8 mars 2012

Syfte: 

Syftet med denna labben var att lära sig att rita diagram i numbers.

Material:

Pinne, måttband, kniv, såg, våg. 

Utförande: 

1. Vi gick ut och hämtade en pinne. 
2. När vi gick in så skulle vi ta bort grenar från pinnen.
3. Sen skulle vi mäta ut var tyngdpunkten var.
4.  Sen skulle vi såga av pinnen. 

5.Sen skulle vi mäta båda delarna.

6. Sen vägde vi båda delarna.

7. Sen så skulle vi göra en tabell av det. 

Resultat: 

	Längd (cm)	Vikt (g)	vikt x längd
Tom	40	164	6560
	36	186	6696
			0
Dimos,Michael	41	174,2	7142,2
	30	177,5	5325
			0
Minna,Sara	34,5	175,7	6061,65
	41,1	157,4	6469,14
			0
Hjalmar	28,1	34,4	966,64
	32,2	39,9	1284,78
			0
Marcus	47	17,71	832,37
	71	15,67	1112,57
			0
Noor	37,2	24,4	907,68
	45	22,8	1026
			0
Jonte	46	244,1	11228,6
	62	219,9	13633,8
			0
Rose	21	20,4	428,4
	24	17,2	412,8
			0
Erika	55	64	3520
	40,5	71,6	2899,8
			0
Jasmine	26	16,9	439,4
	26	18,2	473,2
			0
Samin	44,5	35,81	1593,545
	45	20,81	936,45

Slutsats: 

När vi sågade av i tyngdpunkten så blev delarna olika långa och olika tunga. Den delen som vägde mest kan ha varit den delen som satt längst in mot trädet. Och den delen var den korta delen. En kort tjock pinne väger nästan lika mycket som en lång smal pinne. Detta är för att dom rymmer nästan lika mycket trä. Vid tyngdpunkten väger det två bitarna nästan lika mycket. Ett tydligt exempel är på en hammare där tyngdpunkten hamnar nästan ända framme vid hammar huvudet eftersom att den delen är tyngre.

PMI optik

Plus: Det har varit kul att arbeta med optik och jag har lärt mig mycket. Jag har lärt mig om hur ljuset reflekteras och ljusets färger. Det har varit kul när vi har labbat om olika saker om ögat. Jag har gjort mitt bästa på lektionerna. Jag fick den hjälp som jag behövde för att klara det.


Minus: Det har inte varit bra av mig att jag inte har lagt upp alla labbrapporter som skulle ligga uppe på bloggen.


Intressant: Det har varit intressant och bra att jag har lärt mig massa nya saker inom optik.

Jämförelse mellan kikare

Syftet: Syftet med denna laborationen var att prova 2 olika kikare. 

MTRL: kikare 1: optisk bänk, 2st konvexa linser, kikare 1: 1st konvex lins, 1st konkav lins,

Utförande: Vi hämtade en optisk bänk och olika linser. Sen satte vi upp dom på den optiska bänken på olika lång brännvidd. När det var klart så en av kikarna såg man upp och ner. Den andra kikaren zoomades in när man tittade i den. 

Resultat: När vi hade satt upp allt på kikare 1 så såg man upp och ner. På kikare 2 såg man helt normal förutom att det blev en zoomad bild. 

Reflexion

Tom, 7B, 26/1-2012 

Syfte: Syftet var att vi skulle se hur man kunde sätta en glasbit så att man fick en brännpunkt och hur ljusstrålarna kunde vinkla sig på olika sätt. 

MTRL: elkub, glödlampa, optisk bänk

Resultat: När vi satte på strömmen så när ljuset hade gått igenom alla plattor så kom ljuset på en glasbit som låg på en platta och när ljuset kom på glasbiten så blev det en reflektion så att ljuset kunde åka tillbaka eller att den åkte rakt in i väggen. Och när man vände på glasbiten så kunde man få flera strålar som reflekterades så att dom strålarna som gick in i glasbiten åkte iväg åt ett annat håll (beroende på hur man hade glasbiten).

Slutsats: För att den reflekterades. (men jag vet inte hur den kan reflekteras i glasbiten). 

Säkerhetsregler

1. att alltid använda skyddsglasögon och skyddsrock. 

1. att sätta upp håret om man har långt hår.

1. att inte använda kosmetika i salen. 

1. inte äta eller dricka i salen. 

1. om man spiller så ska man genast torka upp det. 

1. att alltid ställa tillbaka det man har använt under laborationen. 

1. inte springa runt utan jobba på din plats. 

1. ta av dig dina ytterkläder innan du kommer in i salen. 

1. diska det du har använt på laborationen. 

1. man får inte göra egna experiment. 

1. att kunna använda brandsläckare,brandfilt,ögondusch,brandfilt och nöddusch. 

1. Laborera först när du vet vad du ska göra. 

1. sopsortera. 

     1. avstängning vid regelöverträdelse. 

Dissektion av koöga

Syfte: Syftet med laborationen var att dissekera ett koöga för att ett koöga ser ungefär likadant ut som ett människoöga.

MTRL: Koöga, pincett, skalpell, sax, bricka, skyddshandskar, skyddsförkläde och skyddsglasögon.
  

Hypotes: Jag trodde att det skulle bli äckligt. Jag trodde att det skulle rinna ut mer vatten och blod från ögat

Utförande: Först skulle vi skära bort muskler från ögat. Sen skulle vi skära ett snitt i ögat och sen klippa upp resten. Sen rann det ut vatten och sen kom glaskroppen ut. Glaskroppen såg ut som gelé. Först skulle vi ta bort linsen från glaskroppen. När vi hade skurit ut näthinnan så kunde man se att den hade en turkos färg. Iris var lite genomskinlig så man kunde se igenom den. Sen när vi hade skurit bort alla delar som skulle skäras bort så skulle vi lägga upp dom på brickan.
  

Resultat: När vi hade klippt och skurit i ögat så la vi upp vissa av delarna på en bricka. Jag tyckte att laborationen var äcklig för att det var klibbigt när man skar i ögat. Det var positivt för att vi lärde oss hur ett öga ser ut inuti. 

laboration

Löslighet i vatten 

Syfte: Vi provar olika ämnes löslighet i vatten och funderar över hur man kan öka lösligheten. 

Hypotes: jag tror att sockret och saltet kommer att lösas upp

Materiel: Bägare/e-kolv,socker,salt,potatis mjöl,sked,spatel. 

Utförande: Jag arbetade med Dimos. 

Resultat: bara sockret löstes upp. 

Slutsats: Bara sockret löstes upp och kanske lite sockret också