Vattnets kretslopp

Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Utan att vi behöver tänka på det lånar vi vatten ur kretsloppet varje dag. Tänk på att vi dricker av samma vatten som stenåldersmänniskorna drack av! Vi måste vara rädda om vårt vatten, vi bara lånar det, eftersom det inte tillförs något nytt i kretsloppet.

Vattnet förs ständigt runt i ett kretslopp. Det cirkulerar mellan hav, atmosfär och land och det blir avdunstning, bildas kondensation, det blir regn, snö eller hagel och det rinner ut i åar, sjöar och hav. Allt detta drivs av solenergi. 

Där det finns vatten på jorden bildas det vattenånga – avdunstning. På en plats där det är varmt avdunstar det mer vatten än där det är svalare. Vattenångan stiger upp i luften, där den kyls av och sedan bildas det moln – kondensation. Molnen driver iväg med vindarna. Där sedan molnen kyls av, släpper de ifrån sig olika slags nederbörd. När det regnar över land, rinner en del av vattnet ner till markens ytlager, där det tas upp av växterna. En del av vattnet fyller på markens grundvatten. En del rinner till vattendrag och vidare ut i haven.

När det regnet når en markyta som ligger bar, till exempel jordbrukslandskap eller en väg, kan ytavrinningen bli stor och det kan leda till erosion.

(Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken).

När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens jord, sand och berg där det bildar grundvatten.

Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen kretsloppet är slutet.

Av allt vatten som finns är 97 procent saltvatten. Bara en procent är grundvatten och två procent är bundet i glaciärer och sötvatten i sjöar och vattendrag. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten som vi människor lånar för våra behov.) 

Källor: 

Ne.se 

Sydvatten.se 

Jordens kretslopp (bok)

Nedbrytningshastighet i olika jordarter

Tom Knutsson 9B

Syfte: Syftet med denna labben var att vi skulle se vilken jordart som bryter ner mest av äpplet.   

Hypotes: Jag tror att grusen har den långsammaste nedbrytningen. Den som bryter ner snabbast tror jag är lövjord för att det bryts ner snabbare. 

Material: Våg, plast krukor, jord, äpple,  

Utförande: Vi gick ut och samlade ihop olika jordarter sen så skulle vi väga äpple bitar och sen lägga en bit äpple i dom olika jordarterna för att se vilken jordart som bryter ner mest av äpplet. Sen så låg äpple bitarna i krukorna i en vecka sen så tog vi upp bitarna och vägde dom en gång till för att se hur mycket av äpplet som hade försvunnit. 

Resultat: 

	Grus:	Gräs jord	: Jordhög	: Barrjord	: Lövjord:
Vikt innan:	1,6 g	1,6 g	1,6 g	1,6 g	1,6 g
Vikt efter:	0,5 g	0,6 g	0,4 g	0,4 g	0,4 g
Skillnad:	1,1 g	1 g	1,2 g	1,2 g	1,2 g

Slutsats: Den största viktminskningen har vi i barrjord, lövjord och jordhög. Det stämde rätt väl med min hypotes för att lövjord bryter ner löv mycket snabbare än alla andra jordarter.  

Felkällor: Vi hade kunnat gräva ner det ute för att det är mer jord och fler nedbrytningsorganismer. 

Ludwig Van Beethoven

Beethoven

Ludwig van Beethoven var en tysk-österrikisk tonsättare som föddes den 16 december 1770 i Bonn och dog den 26 mars 1827 i Wien. Hans ansågs vara den störste tonsättaren. Under sin uppväxt blev Beethoven musikalisk skolad av sin far då han upptäckte att Beethoven var en musikbegåvning. 

Beethoven spelade altfiol i hovkapellet. Genom sitt klaverspel och sin fantasi blev han tidigt upptäckt. Som 13-åring blev han anställd som andre organist.

Beethoven studerade bland annat för Haydn samtidigt som han ville etablera sig som pianist och tonsättare i Wien. Beethoven var en musikalisk begåvning och med goda kontakter inom högadeln, fick han snabbt stora framgångar som improvisatör och pianist. 

1801, då Beethoven var 31 år berättade han för en vän att han hade problem med sin hörsel. År 1818, vid 48 års ålder var Beethoven nästan helt döv. . Han blev så förtvivlad att han starkt funderade på att begå självmord. 

När Beethoven fick besked om att han skulle bli döv blev han uppgiven, fick ångest och blev deprimerad. Detta märktes även i hans musik. Den saknade spelglädjen. 

I och med att han blev döv ägnade han sedan sin tid med att komponera, främst kammarmusik. Hans musik ändrade även karaktär , den blev en blandning av intellektialism, experimentlusta och upphöjt lugn.

Beethoven levde sina sista år i isolering och med dålig hälsa. 

Beethovens musikstil hade drag av både det klassiska och romantiska.

Beethovens verk är indelat i tre perioder som stämmer överens med hans livsvillkor och personliga kriser . 

1. Den första perioden, virtuosåren, varade fram till ca 1802, blev den klassiska stilen säkrare. Han skrev den andra symfonin då. Musiken han skrev under den här perioden var för piano och kammarmusik. 

2. Den andra perioden, heroiska, varar fram till ca 1813. Beethoven blir mer individuell, vilket märks i den tredje symfonin – Eroican. Eftersom Beethoven började lida av sin dövhet blev musiken mer åt det dramatiska hållet.

3. Den tredje perioden var runt 1815. Det största verket var under den här perioden den nionde symfonin. Här blir musiken mer inåtvänd. 

Beethoven har komponerat en opera – Fidelio och en mässa – Missa solemnis och instrumentalmusiken är tyngdpunkten i hans skapande. En av hans kända sonater är – Månskenssonaten. Beethoven skrev också lite lättare musik som bland annat – Für Elise.

Instrument som användes under wienklassicismen var hammarklaver , violin, tvärflöjt, fagott och klarinett. Musikformen var symfoni, opera, sångspel, solokonserter och stråkkvartetter . Wienerklassicismen kallades för musikens gyllene tid.

Under sin tidiga karriär som kompositör koncentrerade sig Beethoven i första hand på verk för piano, och senare stråkkvartetter, symfonier och andra genrer. 

Källor: 

NE 

Wikipedia 

Historiesajten